Kapitel 8: Nästan nya kommunvapen skulle nu slopas

Stor-Skellefteå fyller 50 år

Att ha kommunvapen var ett relativt nytt påfund. Alla som slopades i samband med sammanslagningarna i Skellefteå var skapade i närtid.


Att ha kommunvapen var ganska nytt då flera av dem slopades. 

Skellefteå landskommun skaffade sitt 1944. Rosorna fanns på ett gammalt sockensigill.

”En blixt som symboliserade elektricitet och en sol på blå bakgrund som symboliserade Bolidenguldet.”

Skellefteå stad tog ett nytt vapen till 100-årsjubileet 1945, en blixt som symboliserade elektricitet och en sol på blå bakgrund som symboliserade Bolidenguldet. En blå våg för älven. Detta vapen behölls sedan för Stor-Skellefteå. På senare tid har layouten förenklats.

Jörn fick sitt vapen godkänt 1950; fem stående timmerstockar av guld som påminde om timmerflottning i Byske och Skellefteå älvar.

Bureås fastställdes 1960. De fem stjärnorna fanns på Bureättens vapensköld. 

Byske försökte i början av 1960-talet få igenom några förslag som inte godkändes. Istället gjorde Riksheraldikerämbetet 1963 ett vapen åt dem, föreställande tre röda nätnålar som anspelar på nätfiske vid havet.

Bureås och Byskes vapen var alltså så nya att de knappt hann användas.

Enlarge

kommunkedjarr
Vapnen är från vänster: Lövånger, Skellefteå landskommun, Bureå, Skellefteå stad, Byske, Jörn, Burträsk. Foto: Yvonne Rönngren

Ytterligare två

Efter nästa sammanslagning, 1974, kom ytterligare två emaljerade vapen på kedjan:

Burträsks vapen, som var från 1959: En korslagd yxa och spade som symboliserar jord- och skogsbruk samt två braxar som fanns i ett gammalt sockensigill.

Lövångers vapen var från 1959. Det byggde på ett sockensigill.

yvonne_test3