Kapitel 7: Kommunkedjan invigdes – och används än i dag


De gamla kommunerna är inte helt glömda i Skellefteås representation. När det är extra högtidligt tar Tomas Marklund på sig sin ämbetskedja.


Den var gjord för att vara ett minne av det gamla. Och om Tomas i hastigheten inte minns vilken bild som hörde till vilken kommun finns det små fusklappar på baksidan.

Tomas Marklund är ordförande i kommunfullmäktige, och redan från början var det bestämt att kedjan skulle bäras av ordföranden. Den lades runt halsen på Gunnar Nilsson (S) strax efter midnatt den 1 januari 1967 och sedan har den vandrat vidare.

Enlarge

kedjan1
Fyra gånger har Tomas Marklund burit kedjan i ceremoniella sammanhang, samt denna gång när han visar för Norran.

Använt fyra gånger

Det är två år sedan Tomas Marklund fick den.

– Första mötet efter valet öppnades av den fullmäktigeledamot som suttit längst; Ola Burström. Han höll i inledningen och den första punkten som var valet av ordförande. Jag fick gå fram och kedjan hängdes om min hals.  

Tomas disponerar kedjan och kan i princip använda den när han vill.

”Jag tror inte att det var någon debatt hos oss. Att två kommuner som har samma centralort slogs ihop tyckte nog de flesta var naturligt.” Tomas Marklund

– Men det är viktigt att bevara den speciella högtidligheten. Jag har haft den vid ett utländskt besök från vår vänort i Tjeckien samt på två kommunfester då vi hyllar de som jobbat i 25 år.

Kedjan hade från början fem kommunvapen, och bygges ut sedan Lövånger och Burträsk hade gått med 1974.

Minns fyrverkeri

Vad minns då Tomas själv av kommunsammanslagningen?

– Jag var 13 år och minns att vi for till stan på nyårsnatten. Det var festlig stämning och fyrverkeri.

Han bodde i Boliden som tillhörde Skellefteå Landskommun.

– Jag tror inte att det var någon debatt hos oss. Att två kommuner som har samma centralort slogs ihop tyckte nog de flesta var naturligt.

Enlarge

kedjan3
Så här såg smycket ut när det invigdes. Då bestod dekoren av fem kommunvapen.

Kraftverkspengar

50 år senare, hur ser du på samgåendet?

– Jag tror det var nödvändigt. Det finns ju små kommuner än i dag, och de har svårt att klara sig.

– Den främsta fördelen var att få del av Skellefteå Kraft, som bidrar med pengar till kommunens kassa. Bolaget ägdes av Skellefteå Stad vid samgåendet.

En stor kommun

I dag är Skellefteå på 29:e plats av 290 kommuner när det gäller befolkning ( 72 155 personer, den 31 okt), och på 10:e plats när det gäller yta.

”För att unga ska vilja bo i ytterområdena behöver de ha en attraktiv stad inom räckhåll som erbjuder nöjen, kultur, restauranger, handel.” Tomas Marklund

Den är inte längre störst i Norrland, men fortfarande stort. Jämför man med exempelvis Luleå, Umeå och Sundsvall har Skellefteå mera lands- och glesbygd.

– De kommunerna har närmare till någon stor granne. Här kan jag inte se att någon av våra kommundelar hade varit nog stor för att klara sig, säger Tomas Marklund.

– Rent ekonomiskt är det bäst för en kommun att vara tätbebyggd med litet omland. Men nu har vi det område vi har och organiserar oss efter det.

Enlarge

kedjan2
Landshövding K G Samuelsson i mitten har överlämnat de fem tidigare kommunerna till nya fullmäktigeordföranden Gunnar Nilsson, genom att hänga dem om hans hals i form av ett smycke. I bakgrunden applåderar Viktor Lindfors, och hans uppgift som ordförande för sammanläggningen är nu över.

Tycker det satsas

I debatten sägs det ibland att kommunen inte satsar på ytterområdena. Något som Tomas inte tycker stämmer.

– För det första håller vi samma standard på äldreomsorg, barnomsorg och skola i hela vårt område. Det krävs förstås mer resor när folk bor glest till; och när det gäller hemtjänst och skola bekostar vi resorna.

– Andra typer av satsningar görs bara i stan, men då måste man komma ihåg att de servar hela vårt område. För att unga ska vilja bo i ytterområdena behöver de ha en attraktiv stad inom räckhåll som erbjuder nöjen, kultur, restauranger, handel.

Tomas säger att mycket av de nerdragningar som drabbat ytterområdena kanske snarare är av kommersiell än kommunal karaktär.

– Det är synd att affärer inte bär sig, det drabbar folk hårt när de försvinner. 

Fakta om kedjan

Men tillbaka till kommunkedjan: Den är illustrerad med kommunernas heraldiska vapen. På sidorna sitter de som upphörde att gälla. Det stora användes av Skellefteå Stad, och skulle fortsätta att användas.

I gravyren på baksidan står: ”Till minne av kommunsammanläggningen i Skellefteå den 1 januari 1967 och som erinran om de band som binder samman stad och land”.

Smycket var gjort i Skellefteå av juvelerare Sten Morsing och guldsmed Stig Carlsson. Materialet är silver, det är förgyllt och delvis försett med emalj. 

Kedjan skulle ses som ett ämbetstecken för fullmäktiges ordförande i all framtid.

Enlarge

kedjan4
Tomas Marklund är den sjätte i ordningen som kan bära detta smycke.

Har varit bärare

Dessa personer har hittills haft rätt att bära den:

Gunnar Nilsson 1967-1970

Allan Boström 1971-1994

Guscha Sjöstedt 1994-1998

Jan-Anders Melander 1998-2006

Ann-Christin Westerlund 2006-2014

Tomas Marklund 2014-

yvonne_test3