Kapitel 3: Stefan Löfstedt var med att upplösa Bureå kommun


Det var ett ödesmättat möte när beslutet fattades. Bureå kommun skulle gå ihop med fler kommuner och bilda Stor-Skellefteå. Stefan Löfstedt var en av de närvarande.


Fotnot: Stefan Löfstedt blev 87 år, och avled tisdag 20 december 2016.
Den här reportaget gjordes tre veckor tidigare. När han haft besök av Norran sade Stefan till sina barn att det hade varit roligt att få berätta.
Han längtade efter att få se reportaget i den tidning han läst i alla år, men tyvärr hann han inte det.
Eftersom han var glad och stolt över sin medverkan har vi i samråd med familjen beslutat att publicera detta reportage.

”Alla förstod vi nog att Bureå på sikt skulle behöva gå med. Vi var en liten och fattig kommun.” Stefan Löfstedt

Mötet den 8 januari 1966 skulle bli historiskt, inte bara för Bureå. Det satte också agendan för vad som skulle komma. Bureå var nämligen först av kommunerna utanför stan med att fatta beslut.

I slutet av november träffade jag Stefan Löfstedt för att prata om kommunsammanslagningen. Det visade sig bli hans sista intervju med pressen.

Han mindes mycket väl den sista tiden i Bureås kommunalpolitik. Att det var historiska beslut som togs framgår också av texterna i hans fotoalbum.

Ett stort pressuppbåd var på plats i kommunhuset i Bureå den där januaridagen. Norran och VF var där med var sin reporter och fotograf, samt radion.

Enlarge

StefanLöfstedt2
Stefan Löfstedt visade bilderna han fått av Norrans fotografer.

– Varje gång någon yttrade sig var radioreportern där och stack fram mikrofonen.

– Ledamöterna var inte vana vid press, jag tror det var därför ingen ville yttra sig. Det var ett väldigt tystlåtet möte.

”Jag minns att vi ställde upp en ljusstake invid kommungränsen mot Lövånger där det brann fem ljus, som kännetecknade de fem kommunerna.” Stefan Löfstedt

Talade flera gånger

Själv talade han flera gånger, vice ordförande som han var, representant för Folkpartiet. Argumenterade gjorde också Sven Bergman, socialdemokrat och ordförande.

– Vi var de enda som sade något och turades om i talarstolen. Jag pläderade för att vi skulle fortsätta vara självständiga. Sven Bergman ansåg att det var lika bra att gå med nu så man fick sitta i framkälken det vill säga vara med och styra.

– Alla förstod vi nog att Bureå på sikt skulle behöva gå med. Vi var en liten och fattig kommun.

Så småningom föll klubban. Stefan har ett svagt minne att han höll i klubban, för ordföranden stod i talarstolen.

Med röstsiffrorna 17-13 hade Bureå kommunfullmäktige beslutat om ett samgående med Skellefteå.

Enlarge

bure2
Sista mötet, den 17 dec 1966. Stefan Löfstedt plockar fram presenten som han har i fickan, medan ordförande Sven Bergman väntar.

Det sista mötet

Det allra sista mötet i Bureå mindes Stefan Löfstedt också väl. Det var 17 december 1966. Även då var pressen med och bilder finns här intill.

– Som vice ordförande hade jag uppgiften att avtacka vår ordförande som inte skulle vidare till den nya kommunen. Han fick en klocka och jag sade något om tid.

Vid 12-slaget på nyårsnatten var Stefan Löfstedt hemma i Övre Bäck och firade.

– Jag minns att vi ställde upp en ljusstake invid kommungränsen mot Lövånger där det brann fem ljus, som kännetecknade de fem kommunerna. Det var svårt att hålla dem brinnande för det blåste så.

”Det blev en enorm skillnad. Nu fick vi arvode, tidigare hade vi politiker jobbat helt ideellt.” Stefan Löfstedt

Fick de bestämma?

Men hur var det då att få bestämma, att sitta på ”framkälken”?

Just den rollen fick Stefan Löfstedt. Året före sammanslagningen fanns en särskild nämnd med representanter från alla fem kommuner. Sammanläggningsdelegerade hette den, och skulle bestämma massor om hur Stor-Skellefteå skulle vara organiserat.

– Vi var med i förhållande till befolkningsmängd, jag tror att vi var tre ledamöter från Bureå kommun. Jag mindes inte att det var någon fördel ha varit med i början. Jag tror inte att Lövånger och Burträsk förlorade något på att komma med efter några år. De hann förbereda sig och i Burträsk hann man bygga badhus.

Stefan Löfstedt minns dock ett förslag han fick igenom. Det handlade om att byarna och staden skulle ha samma elavgifter, landsbygden hade tidigare högre taxa.

Han sade att orterna också fick igenom att det skulle finnas kvar kommunexpeditioner i Bureå, Byske och Jörn.

Enlarge

bure1
Historiskt möte. Så här skrev Stefan Löfstedt i sitt fotoalbum. Bureå kommun beslutade att upplösa sig själv den 8 januari 1966.

Fortsatte i Skellefteå kommun

Så var det utvidgade Skellefteå bildat den 1 januari 1967. Stefan Löfstedt fick en plats för folkpartiet i kommunfullmäktige där han satt kvar till 1994, alltså i 27 år. Under några år var han oppositionsråd.

– Det blev en enorm skillnad. Nu fick vi arvode, tidigare hade vi politiker jobbat helt ideellt.

Stefan Löfstedt hade gått med i sin första nämnd i Bureå kommun vid 21 års ålder 1951, och hade suttit i fullmäktige fyra år när kommunen lades ner.

– Vi hade möten på lördagar så att ingen behövde ta ledigt från jobbet. Vi hade ytterst få tjänstemän så ledamöter gjorde också en del jobb. Allt var helt utan ersättning.

– De som var med i socialnämnden skulle exempelvis ha ”uppsikt” över sin ort.

– I det nya fanns tjänstemän som utförde jobbet och blev experter. Ofta har jag dock tyckt att tjänstemännens makt har varit för stor. I den stora kommunen kom också politikerna längre från väljarna. I Bureå kände de flesta vuxna i befolkningen till varandra på något vis.

Enlarge

bure4
Första mötet för nämnden som skulle forma det nya Skellefteå. Stefan Löfstedt (t v) bodde längst söderut och Yngve Eriksson (mitten) bodde längst i norr i dåvarande Jörns kommun. Det skilde 10 mil kom de fram till vid mätning som Norrans fotograf tycks ha arrangerat. Längst till höger ordföranden i nämnden, Viktor Lindfors, som var S-politiker från Skellefteå Stad.

Ville ha mellankommun

Hur såg han då på samgåendet så här i efterhand?

– Egentligen drev vi att det skulle bildas en mellankommun, men det föll på att alla ville bli centralort. En sådan kommun tror jag hade haft en framtid, den kunde ha funnits kvar än i dag.

– Från början föreslog regeringen att även Norsjö och Malå skulle varit med i Skellefteå storkommun. Det hade nog inte tillfört något, bara lett till ännu större avstånd.

– Man får nog säga att Skellefteå kommun som den ser ut i dag blev den bästa lösningen, sade Stefan Löfstedt i intervjun.

Enlarge

bure3
Sven Bergman (S), tar emot en klocka vid avtackningen från Bureå kommunfullmäktige. Sittande kommunsekreterare Karl-Erik Sahlin, som var anställd tjänsteman.

Så röstades det

I den här ordningen togs besluten i de olika kommunerna:

  • Skellefteå stad 29/12 1965: Ja (ingen omröstning)
  • Landskommunen 30/12 1965: Ja (22 ja, 16 nej, en avstod)
  • Bureå 8/1 1966. Ja (17 ja, 13 nej)
  • Byske 13/1 1966. Ja (22 ja, 18 nej). Mer än tusen Byskebor gjorde namninsamling och överklagade, men det avvisades.
  • Burträsk 11/1 1966: Nej (25 nej, 13 ja)
  • Lövånger 21/1 1966: Nej (ingen omröstning)
  • Jörn 24/1 1966: Ja (15 ja, 13 nej)
yvonne_test3